Nu är höstens traikurs slut och igår hade jag mitt första egna trailpass på schemat. Frågan var bara var jag skulle springa... Hellas är ju bra men lite lång transportsträcka dit och ingenstans att ställa ryggsäck med ombyte. Ågesta ligger nära men måste fortfarande cykla dit och känner inte till spåren. Visste att det finns elljusspår men det är inte trail direkt men coachen sa att det var ok att börja så.
Cyklade till Ågesta, det var typ nollgradigt och jag hade klätt mig för att slippa byta om med bara ett par tunnare handskar med att byta till. När jag kom dit såg jag att det fanns "skogsfemman" och "skogsmilen" med en hänvisning att skogsmilen var avstängd men var osäker på om den infon var aktuell eller inte. Jag skulle springa lugnt i 4x20 minuter med en minuts gåvila mellan och tänkte att en mil borde bli lagom. Bestämde att köra två varv på femkilometersspåret och sprang iväg i lugn takt. Ganska snart är det vatten här och där längs vägen och det fortsätter så på hela rundan. Ibland riktigt mycket vatten och ibland hur torrt och fint som helst.
Eftersom det var ganska kallt ville jag inte blöta ner mig alltför mycket och jag undvek vattnet så gott det gick. Inte för att jag är rädd för att bli lite våt om fötterna, det blir man ändå, men på vissa ställen hade vadarstövlar passat bäst. Det tog lite tid att runda den största vattensamlingen i den obanade och ganska snåriga terrängen. Vi det här laget hade jag dessutom valt att trots allt följa markeringen för milspåret, får kanske skylla mig själv.
Vackert var det i alla fall i skogen och de torra bitarna var riktigt fina att springa på. I mitt lugna tempo var det dessutom riktigt skönt, kände till och med vad som måste vara löparglädje.
Det passar ju mig att vara ute i skog och mark, jag mår bra och träningen blir mycket roligare. Milspåret var bra markerat men fick ändå leta på ett ställe och vända en gång när jag hamnat fel. Sista biten sprang man längs golfbanan som låg där frostig och helt öde och så kom jag tillbaka exakt när sista intervallen tog slut. Vilken timing, kommer inte att gå att upprepa.
Jag hade dessutom hållit mig i bra pulszoner och var inte ens trött när jag var klar. Det är bara att konstatera att jag tidigare alltid kört för hårt på längre pass, det har varit jättejobbigt och inte särskilt kul. Lugnt och länge är nog min melodi.
Dessutom funkar det för foten med löpningen, hoppas det fortsätter så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar