Team Snabbare arrangerade förra året första upplagan av ÖSM, Öppna Stockholmsmästerskapen i Trisim. Det finns egentligen inget som heter trisim utan är ett påhittat namn och avser simning för triathleter, alltså folk som oftast lärt sig simma senare i livet och inte riktigt när upp till samma nivå som "riktiga" simmare. Förra året kunde jag inte vara med men nu i år har jag varit med i arrangörsgruppen och bland annat ordnat med beställning av teamtröjor. Igår var det så dags och vi samlades i förväg för att ställa i ordning för tävlingen. Några tog hand om sekretariatet och vi andra fixade med prisbord, strålkastare, fikabord och allt annat runtomkring.
Efter viss vånda hade jag anmält mig till 50m frisim och till att simma ryggsim på startsträckan i en stafett. Väl medveten om att jag inte är snabb men att det inte för något eftersom vi gör detta tillsammans och för att ha kul. Det är så stämningen är i Deluxegruppen, positiv och peppande. Damernas 50m var första gren och jag skulle simma i heat 2. Min största fasa var att jag skulle tappa glasögonen i starten och inte kunna se ordentligt. Det gick dock bra även om jag kom iväg lite sent i starten. Jag ser min klubbkompis i ögonvrån och hon är lite snabbare, jag simmar på och lyckas göra en ok voltvändning och kämpar på så mycket jag kan. Aldrig har 50 meter känts så långa men så är jag i mål på min allra första simtävling.
Känslan var att jag var sist och det stämde. Jag är nöjd ändå som klarade av att starta från startpall och crawla 50 meter inklusive en voltvändning och det dessutom det snabbaste jag någonsin simmat. Att andra är ännu snabbare är bara att gratulera, jag kan inte jämföra mig med någon annan än mig själv.
Under 50 sekunder är jag mycket nöjd med. En hedrande 10:e-plats och en poäng till lagtävlingen (som Team Snabbare vann överlägset oavsett min insats).
Tävlingen fortsatte med 100m frisim, 400m triathlonfrisim (där man fick använda paddlar och dolme), 100m medley och lagkapper i frisim och medley. Alla grenar hade dam- och herrklass förutom stafetterna som var mixade med två damer och två herrar i varje lag.
Dykstilarna var minst sagt olika och stämningen var god. Teamtröjorna gjorde också att vi kanske såg proffsigare ut än vi kände oss.
Team Snabbares huvudtränare vann 400m triathlonfrisim överlägset men så är han också simmare sedan barnsben. Det ser så odrägligt enkelt ut när han simmar och ändå går det så fort...
Fort gick det dock inte på mitt ryggsim i stafetten. Vet inte vad jag tänkte på när jag sa att jag kunde ta ryggsimmet. Inte tänkte jag på att jag aldrig tränat varken start eller vändning i ryggsim i alla fall. En fördel var att starten var från vattnet så ingen risk för tappade glasögon. Jag kom alldeles för djupt i starten och tappade en massa tid redan jag började simma. Vändningen gick dock ok, man vänder sig till magläge precis innan, gör en vanlig voltvändning men stannar förstås kvar i ryggläge. Jag vevade på utan tillstymmelse till teknik och såg min lagkompis sticka iväg på sin sträcka typ en halv bassänglängd efter de andra. Alla gjorde förstås sitt bästa men vi kom sist i alla fall. Men alla var glada ändå och ingen skyllde på mig utan det var bara high fives efter målgång.
Prispallen på medleystafetten med ett lag från Team Snabbare på andra plats. Fel lag dock eftersom speakern råkade läsa upp fel namn men alla var lika glada ändå.
För att summera min insats så blev det alltså två sistaplatser. Jag är nöjd men samtidigt finns det gott om utvecklingspotential till nästa gång. Efter städning samlades de som ville hemma hos en i gruppen för en sen middag, bubbel och babbel. Sammantaget en lång och rolig dag i gott sällskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar