Midnattsloppet

Igår var det dags för Midnattsloppet. Det var sambon som föreslagit att vi skulle springa tillsammans och jag tyckte det var ett bra förslag, bland annat inför Lidingöloppet 15km om sex veckor. Lite oroad var jag av en lättare förkylning som smugit sig på men då jag varken hade ont i halsen eller feber bestämde jag mig för att starta och se hur det gick. Vi kombinerade loppet med hotellövernattning och annat evenemang på söndagen så när vi hämtat ut startpaketen åkte vi till hotellet vid Karlaplan och checkade in. Sedan dags för middag som blev en riktigt god tunnbrödsrulle med fisk, remouladsås och hemlagat mos på Grillöversten. 

Varmt och skönt på uteserveringen vid det enkla gatuköket. Och gott om kolhydrater. 

Efter att ha slappat en stund på hotellet tog vi tunnelbanan till Zinkensdamm. Det var obligatoriskt att ha Midnattsloppets löpartröja under hela loppet och ju närmare startområdet vi kom desto fler turkosa tröjor var det. Vi minglade en stund vid Zinkensdamms IP och gick sedan mot starten. Eftersom jag inte kände mig helt 100 så skulle Per springa i sin takt om jag inte orkade, annars skulle vi springa tillsammans. Runacademy körde en kort uppvärmning och en speaker peppade och spelade Kentas "Just idag är jag stark" som alla sjöng med i. Stämningen var på topp och starten gick. Det var helt tjockt med folk och Per sprang bakom mig så jag kunde hålla ett tempo som passade mig. I början var det lättsprunget men det gick inte fort eftersom det var så trångt. Skönt ändå med en lugn start och det kändes lätt att springa. Vi låg till vänster för det mesta och sprang om en del, särskilt i nerförsbackar där många av någon anledning spang och bromsade... 

Färden gick längs Söders gator, det var några uppförsbackar mot Sofia kyrka, Fjällgatan och Mosebacke men annars lättsprunget. Kilometrarna tickade på i ett tempo runt 6min/km och jag sprang hela vägen förutom några steg när jag tog energidryck vid den andra vätskekontrollen. Efter Mosebacke var det först nerför där jag fick bra fart och vid Mariatorget sa någon att "där det blixtrar är målet" så jag fortsatte att köra lite hårdare. När vi svängde ut på Hornsgatan såg jag att det var längre än jag trodde till blixtrandet men jag kämpade på och lyckades hålla ett lite högre tempo ända in i mål. Sista kilometern gick på 5:36 och jag är mycket nöjd med att jag var såpass pigg att jag orkade öka på slutet. 

Totaltid 1:01:46 (Per fick 1:01:44 eftersom han var strax bakom mig vid starten. Säkert med flit). 

Efter målgång fick vi våra medaljer, banan, kexchoklad och vatten. Jag gick på toa och så stretchade jag lite innan vi tog tunnelbanan tillbaka till hotellet. Vi hade inga telefoner med under loppet så det blev en målbild på rummet. 

Detta var mitt femte Midnattslopp fast det var länge sedan sist. Jag sprang -87, -89, -92 och -93 enligt mina sparade diplom och medaljer. Och jag är faktiskt ganska imponerad av min kropp som trots ett antal år och inte fullt lika många kilon fortfarande kan springa ungefär lika fort. Frågan är om jag var långsam då eller snabb nu eller om jag bara är ett hopplöst fall... Det tänkte jag i så fall försöka råda bot på med höstens löpargrupp med Runacademy som jag ska vara med i. 

Från -87 har jag diplom men ingen medalj, övriga år medalj med inget diplom, hur det nu kommer sig...