Ride of Hope 2017 dag 7

Näst sista dagen, knappt 10 mil mellan Västerås och Uppsala. Fullt hus med cyklister på hotellet och ett myller av folk som samlades före start. 

MC-ordonnanser som körde före de olika grupperna, lyxigt värre.

Förberedelser före start. Risk för regn under dagen men ganska varmt ändå, starten var dessutom en timme senare än vanligt. Jag körde vidare med samma grupp som under hela veckan. Vi skulle köra fartspannet 28-30 och fick sällskap med några endags- och helgpaketcyklister. Det började bra med sol och medvind och vi trampade på fortare än vi skulle. Till depån i Enköping hade vi 32 i snitt. 

Massor med folk i depån, när vi rullar iväg igen får vi förhållningsorder att sänka farten för att hålla oss till den utlovade hastigheten. Vi hamnar dessutom bakom en något långsammare grupp och ligger kvar där i flera mil och det rullar lätt och behagligt. I en korsning med stopplikt går vi förbi den gruppen och farten ökar något igen men fortfarande så det funkar för alla i gruppen. Det är väldigt flackt, i alla fall om man jämför med tidigare etapper. Det kommer några enstaka regnstänk men det är först vid målet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som det börjar duggregna lite mer ihärdigt. Fortfarande pigg men våldsamt kissnödig blir det målfoto och hamburgare.

Dagens glada gäng. 

Sedan diskuterades det om vi skulle till Stationen där alla cyklister brukar samlas i Uppsala men i regnet var vi inte sugna på att sitta blöta på en uteservering, även om den är under tak, så vi åkte direkt till hotellet. Dusch men ingen klädtvätt, AB (After Bike) på hotellet och middag på stan och sedan stormöte med alla cyklister, ledare och funktionärer. Det var prat om Barncancerfonden och Ride of Hope, tack åt alla håll och sedan medaljutdelning. 

Svårt att välja vilken ledare jag skulle ta emot medaljen från och en av dem var inte med på ceremonin, det blev kramar med båda ledarna som var med och projektledaren. Sedan var det auktioner till förmån för Barncancerfonden och applåder som aldrig ville ta slut. Sista natten med gänget, jag får väl köra nästa år också om jag ska träffa dessa människor igen...

En medalj jag värderar högt. Det blir en speciell gemenskap när man delar en upplevelse på det här sättet. Jag har fått nya vänner och erfarenheter jag inte skulle vilja vara utan. Och jag har cyklat många mil. 

Bara 10 mil kvar till Stockholm nu och på onsdag börjar vardagen med jobb igen. Men ännu kan jag vara kvar i min cykelbubbla och njuta av en till hotellfrukost imorgon.

Morgondagen lovar regn men vi cyklar ju i alla väder. Och även om det låter tjatigt så gör vi det för barnen. Att cykla 10 mil i regn är ingenting mot att som barn genomgå en behandling mot cancer. Ride of Hope gör skillnad och jag är stolt över att vara en del av det. Swisha gärna ett bidrag till 123 664 06 84 och märk betalningen med "Ride of Hope", en krona per cyklad mil kanske?